Blog Image

hakansteen

Klimat och annat som känns

Tanken var att skriva om det otäcka med klimatförändringar. Jag har ju barn och så. Men vi får se. Finns ju annat som bråkar i huvet också.

Mitt missbruk uppmärksammat av psykiater

Meningen med livet Posted on Tue, February 13, 2018 09:58:36

Skrev en krönika i tidningen Land om hur vi flyger hejvilt, trots att det kraftigt påverkar klimatet. Vi beter oss som missbrukare, skrev jag.
Texten, illustrerad med en bild som sonen Anders tog av skogsbränderna i Kalifornien, uppmärksammades ordentligt av läsare. Både printversionen och webbversionen fick folk att tycka saker.
Nästan alla tycker att det var bra skrivet. Tack!
Ett av de intressantaste svaren var från psykiater Olle Hollertz i Oskarshamn. Han har själv konstaterat, och skrivit en text om det, att vi människor här sannolikt styrs av dopaminsystemet. Tanke och förnuft kan inte stå emot när detta kraftfulla belöningssystem “kidnappar” hjärnan. Kortsiktig vinst överflyglar risken för långsiktig katastrof.
Vi flyger, fast vi vet att vi inte borde. Precis som vi tar ett glas alkohol till, fast vi inte borde. Eller en cigarrett. Eller en tablett.
Vad krävs för att bryta beteendet, och beroendet, när det gäller droger och drogliknande belöningssystem?
Vissa klarar det med viljekraft, skriver Hollertz. Andra med behandling. Men det effektivaste är att ersätta “passionen för drogen” med en annan passion. Helst kärlek, och Hollertz föreslår helt enkelt kärleken till våra barn och barnbarn.



Nytt tält igen?

Meningen med livet Posted on Thu, February 08, 2018 15:43:30

Hur många tält har vi i vår familj egentligen? Tre tvåmanstält, varav ett med en stor absid (alltså typ uterum), och ett jättestort där man kan ligga minst fyra.
Ändå vill jag köpa ett enmanstält också.

Om jag inte får åka med stockholmsornitologerna till fjällen i början av sommaren, måste jag ge mig upp själv. Drömmen är att få se dubbelbeckasin spela och då måste man häcka ute i markerna. Därför enmanstält.

Men det blir ensamt. Ibland är det OK att vara ensam, men ibland är det mental panik, och aldrig vet jag i förväg.

Känner mig som värsta lyxkonsumenten som får för sig att han “behöver” ett enmanstält. Det är väl för fanken bara att ta det lättaste tvåmanstältet och släpa ett kilo extra. Hur framkört ska det bli här i livet?

Och hur många gånger kommer jag att använda just ett enmanstält?
Ja, ni förstår att här går det varmt innanför pannbenet. Stora problem måste lösas! Meningen med livet på sin spets.



« Previous